tisdag 25 maj 2010

2006 Palazzo Bandino Morone


Grillkväll hos F och C med strålande solsken och nybyggd altan bådar gott. På menyn står grillad pepparstek med färskpotatis och en massa annat smått och gott! Till det testar vi ett vin från ordinarie sortiment på Systembolaget. Att dricka vin från Toscana ger mig alltid en viss längtan till att åka dit och dricka vinet där istället, men ikväll fungerade det alldeles utmärkt att sitta och titta på solnedgången i Sverige!

2006 Morone är brunröd och tät till färgen med en lätt rostig kant. Smaken är fruktig med körsbär och lingon. En tydlig mineralitet gillar vi skarpt och tanninerna ger ett uppstramat och aningens kärvt slut. Avslutningen är annars lång med en klar fatkänsla som varar hela vägen in i mål. Lagringsvänligt är det absolut men det är inget fel med att öppna nu till en bit mat heller (87).

Vad det doftade? Inte en susning, det grillades så allt luktade köttsafter, grillkol och vitlök.

måndag 24 maj 2010

2007 Barone Ricasoli Brolio

2007 Barone Ricasoli Brolio är medelfyllig och klarröd till färgen. Intrycken under kvällen är att flaskan är relativt stängd men att den ändå levererar. Inga jättetydliga signaler om dofterna når fram till min bristfälliga doftuppfattningnäsa. Ändå hittar vi lite plommon, svarta vinbär och malet kaffe. Smakmässigt är det rostade fat, körsbär och plommon som vi framförallt kan sätta ord på. Tanninerna i den här årgången Brolio verkar ligga lågt vid första kontakten med munnen men ändå meddela sin närvaro i eftersmaken som i övrigt är medellång och uppfriskande.
Fungerar alltid bra till mat men även fristående (86).

söndag 9 maj 2010

2006 Luigi Righetti Capitel de'Roari Amarone

En av de billigare Amarone-vinerna på Systembolaget står på bordet idag. Länge har jag väntat i vinter på att få öppna den här flaskan. Men alla nyhetssläpp och intressanta nykomlingar på vinhyllan har ständigt satt käppar i hjulet. Nu är det så äntligen dags och för att inte fastna i alkoholträsket har jag kört ett tvådagarsrace. För att ni som läsare ska orka läsa allt skriver jag främst om dag 2 och ger en liten kort notis om dag 1. Samma sak gäller nämligen för det här vinet som för ostbågar. Ostbågar mår enligt mig, bäst av att ligga i en öppen påse en dag innan frosseriet kan starta. Ostsmaken kommer fram mer, de blir lenare och mer skonsamma mot gomen... De blir helt enkelt mycket godare!


Dag 1:

Vinet är spritsigt, bubbligt, kärvt och inte alls roligt. Ingen doft överhuvudtaget. Klara signaler på att något är alldeles på tok fel. Oxiderat vin är ingen favorit och något jag fruktar varje gång jag öppnar en flaska jag suktat efter. Nu ger jag inte upp så enkelt utan pluggar igen flaskan igen och ställer den i viloläge ytterligare en dag.

Dag 2:
Men visst. Dagen efter är det helt nytt vin. Kanske är kylskåpsförvaring melodin för alla slutna oxidationsstinna viner... Vinet är rödbrunt med en klarröd kant. Tydlig fatkänsla och mycket mörk choklad dyker upp direkt vid upphällning. Aningens antydan till viol men inte speciellt mycket. Får lite portvinskänsla, en hög alkohol blandat med plommon och russin ger en synnerligen direkt association med starkviner. I munnen är det fortsatt starkvinskänslan som dominerar. Det är fruktigt, mycket russin, tobak och mörk choklad, dammig torr choklad. Tanninerna är välbalanserade och är ett bra komplement till smakerna. En skön kick på slutet som drar ut med fin längd där återigen den där chokladen dyker upp. Gott.

Ett alldeles utmärkt val för de som anser att Amarone-vinerna är överprisade. Till den gruppen sällar jag mig gärna. Här snackar vi bra grejer för 175:-. Kan till och med kosta på mig ett "Prisvärt!" och "Mycket vin för pengarna!" (90).

Till vinet åt vi Basilikafilégryta och ugnsrostad potatis med fetaost. Passade alldeles utmärkt!

onsdag 5 maj 2010

Munskänkarna provar Mosel

Munskänkarna ställer med hjälp av Stig Toftling fram 8 rieslingviner från Mosel. Det bjuds på Grosses Gewächs, Kabinett, Spätlese, Auslese och Beerenauslese. Mums med andra ord. Efter en bra genomgång av Mosel och allt man vill veta traskade vi så småningom in på vinerna.

2008 Weingut Clemens Busch Pündericher Marienberg Riesling Grosses Gewächs
Doften är relativt sluten och svag. Mineralitet lyser genom men lämnar inga bestående intryck hos mig. Smakmässigt dominerar grapefrukt och blodgrape med en tydlig beska. Lite störande blev beskan till slut och vinet utses till kvällens bottennapp.

2008 Weingut Van Volxem Scharzhofberger Riesling Grosses Gewächs
Kraftfullare än vin 1. Petroleum finns där i bakgrunden och likaså våt sten. I munnen är det oljigt, en viss beska finns med i bilden och gula solmogna äpplen ger det starkaste intrycket.

2008 Weingut Egon Müller Scharzhofberger Riesling Kabinett
Det ljusaste av vinerna ikväll. Mycket citrus med hög mineralitet dominerar de första intrycken i munnen. Det är friskt med en tydlig skillnad i alkoholhalt jämfört med de två tidigare vinerna. Doften får mig att tänka på sommaren med båtmotor, bensinångor och skitig olja. Rätt trevligt faktiskt.

2008 Weingut Fritz Haag Brauneberger Juffer Riesling Spätlese
Måste missat i mina anteckningar här så det blir kortfattat. Citrus och mycket tropiska inslag i doften. Alkoholen känns obefintlig och sötman är stark. Det är lent i gomen med en svag mineralitet.

2007 Weingut J. J. Prüm Wehlener Sonnenuhr Riesling Spätlese
Kan vara den minst inbjudande doften jag stött på i ett vin som kostar mer än 100:-. Dragen är tydligt åt kattpiss och kloak. Tankarna vandrade åt Sauvignon Blanc men det vore nästan en svordom att säga högt. Smakmässigt är det desto trevligare. Fylligt, friskt med en liten beska.

2003 Weingut Reinhold Haart Piesporter Goldtröpfchen Riesling Auslese
Doften är inbjudande med honung och tropiska frukter. Det finns en hint av terpentin eller lösningsmedel som är svår att sätta fingret på. Smakmässigt är ananas det första som dyker upp men den underbart långa eftersmaken bjuder på godis och en grym karamellkänsla. En klar kandidat till kvällens bästa vin.


1971 Friedrich Wilhelm Gymnasium Graacher Domprobst Riesling Auslese
Färgen är förvånande nog inte moget mörkgul utan ljus och fullt jämförbar med de yngre vinerna i dagens uppställning. Etiketten är tejpad och man kan inte låta bli att tänka på den stackare som suttit och tejpat alla flaskor för 34 år sedan. Mognadsgraden märks desto tydligare i doften som bjuder på starka inslag av rök, cognac, tjära, petroleum och fiskrens. Smakmässigt är det oväntat friskt, nästintill en torr känsla i munnen. Jag har ingen erfarenhet av äldre viner, men kan det under åren ske en reduktion av restsocker som lockar fram den friskare känslan?


1976 Weingut Schwaab-Kiebel Erdener Treppchen Riesling Beerenauslese
Mörkt gyllengul till färgen vittnar om sina år i flaskan. Doften är något lugnare men det finns rökiga toner, läder och cognac här också. Smaken är len, tät som drar åt det oljiga hållet. Sötman är konstant närvarande och ibland till det negativa då man nästan storknar. Finaste etiketten ikväll.


En trevlig genomgång med bra viner rakt genom. En del föll mig mindre i smaken och andra var riktiga klassviner. Kul att få prova på långlivad Mosel och jämföra dem mot yngre förmågor och kunna bilda sig en uppfattning om lagringspotentialen.

söndag 2 maj 2010

2009 Tooverberg Boerdery Tokolosh Merlot


M och A kom förbi på lördagen för att värma upp inför middagen ute på stan. De fick ta del av ett spontaninköp signerat 2009 Tokolosh Merlot. En tät, mörkt röd historia. Eller som M så fint uttryckte det - "Oxblodsrött med torkat blod som kant". Det här med vinsnack över en näve yoghurtnötter är inte alltid politiskt korrekt.

Hur som haver. Här är det fruktigt, det är vanilj och det är en hel drös med plommon. Det är medellångt till eftersmak men utan några större intryck. Tanniner existerar knappt och mina tankar går till avslagen cola - Som en jämförelse mellan kolsyra och tanniner - Ute på djupt vatten nu känner jag. Vinet är det inget fel på. Det är bara så...intetsägande och enkelt. Passar utmärkt som ett sällskapsvin, balkongvin på sommaren eller när man helt enkelt inte ska njuta av vinet utan snarare sällskapet. En kväll då vinet kommer i andra hand, men ändå presterar tillräckligt bra för att sällskapet säger - "Mmm, gott" för att sedan återgå till konversationerna runt matbordet. (82)