måndag 26 april 2010

Piemontekväll med tyska inslag

Det är lördag och dags för middag med bror P och hans fru T. En middag man sett fram emot länge är äntligen här. Mycket god mat och gott vin blev det under kvällen. Sällskapet var som alltid super och här nedan kommer sammanfattningen. Vinerna hamnade under kvällen lite på sidan av och fokus på att förnimma smakintryck fanns inte där till 100% genom hela kvällen så håll till godo med en lite haltande beskrivning!

Kvällen startar med en flaska Mosel - 2008 Dr. Loosen Erdener Treppchen Riesling Kabinett.
En härligt frisk halvtorr historia som drog lite åt det torra hållet på grund av sin syra. Många halvtorra viner har en tendens till att dra sig mot saft och besvikelse men den här flaskan slog sönder alla mina förutfattade åsikter om halvtorra viner. Mycket citrus och päron i smaken tillsammans med en livlig bubblighet och skön syra. Fin längd som kändes lite småfet i gomen (89).


Förrätt: Antipasto i form av parmaskinka, italiensk salami, marinerad aubergine, oliver, soltorkade tomater och marinerad paprika.


Till den här härliga tallriken korkade vi upp en 2007 La Spinetta Langhe Nebbiolo. En kraftfull och tanninrik Nebbiolo som krävde sina timmar innan det lugnade ner sig. Klart blåröd till färgen. Doftmässigt är det röda bär, lite sötlakrits, mycket blommor och svarta vinbär som dominerar. I munnen är det tanninerna som leker livets glada dagar. Det är stramt och lite småsyrligt. Väldigt gott är det att dricka nu, men den kartiga och strama känslan vittnar om en lagringspotential som sträcker många år framåt. Spara och drick sen om ni har flertalet flaskor kvar (90+).


Huvudrätt: Ryggbiff med svamprisotto med tryffelolja. En sanslöst god huvudrätt som passade perfekt till middagsvinet.


2001 Roagna Barolo La Rocca e La Pira är tegelbrun/rostig till färgen. En klar mognadssignal som bådar gott. Trögstartad doft, som ett slags vakuum. Dock lättar det rätt snart och fram kommer en ljuvlig doft av röda bär, ek, lakrits, svag tjära? I munnen är det stramt, friskt med mineraler och en len känsla i gomen. Och nej, det är vansinnigt gott. Jag är fast i Barolo-träsket och utan anteckningar tänker jag inte sitta här och bladdra iväg. Prisvärdet kan alltid diskuteras och det är med blandad skräckförtjusning jag inser att Barolo smakmässigt är min väg att gå, men prismässigt - inte så mycket. Lagringsvänligt är det så ingen brådska med den här juvelen. Skadar dock inte att dricka nu men då till mat och inte fristående. (92)


En grym kväll var det med trevligt sällskap, god mat och gott vin! Bäddar för en favorit i repris!

Inga kommentarer: